Real Au pair-life!

Vakna klockan 9 på en sovmorgon av att en boll studsas mot ens vägg eller att någon står och hoppar på övervåningen är inte alltid roligt. Det är inte heller att tvätta 5 maskiner så gott som rena kläder eller att tvärnita för en taxibil som svänger ut precis framför dig. Det finns en hel del saker som man bara kan störa sig sönder på, men man kan aldrig lacka! Så var tar då all ilska vägen? Svaret fick jag i fredags då ett pucko till parkeringsvakt lappat min bil. Jag var helt övertygad om att jag inte stått mina två timmar så jag blev så jäkla sur. kollar på lappen, utskriven 17:11. Kollar på klockan, den är 17:15. puckot kan ju inte kommit långt tänker jag och sätter mig i bilen för att hinna ifatt så att vi kan reda ut det lilla missförståndet. Mycket riktigt, vid nästa block hinner jag upp lapplisan, i full färd med att lappa ännu en bil. Går fram och säger så trevligt jag kan att det har blivit ett fel, jag ska inte ha nån böter. Hon vet ju att hon har övertaget redan från början så hon skrattar rått och säger att hennes dator som hon går runt och scannar med aldrig har fel. Fruktansvärt otrevlig människa, tror att hon är bättre än mig bara för att hon har makten att kräva oskyldiga på pengar! Imorgon åker jag till Parkringskontoret, ja det ligger på andra sidan stan, ja det skulle nog vara lättare att bara betala mina 30 dollar och vara av med det, men detta är en principsak!